Sicken dag det har varit.. Den började uselt, verkligen, verkligen uselt. Först en kass natt med nästan ingen sömn. Åtminstone inte från kvart i tre och framåt. Lukas vaknade, Lily vaknade, det skulle matas, gås på toaletten, bytas blöja, matas igen, drickas vatten och så vidare. Lukas somnade åtminstone om, men Lily ville absolut inte somna om, vad jag än gjorde. Vanja och Lukas gick upp vid sjutiden någon gång, men jag orkade inte upp. Jag ville bara få sova och Lily bara skrek. :/ Nå, någon gång efter åtta somnade hon äntligen om efter jag-vet-inte-hur-många-matningar. Jag däckade nästan direkt och väcktes igen vid tio-tiden av att det plingade på dörren. Det var barnens kusin som ville att de skulle komma ut och leka, och de hade inte ens fått frukost än.. Stön!

Det var bara att ta sig upp. Hur som helst så hade Lily redan vaknat igen och vi skulle ju iväg också.. Men jag blev ju inte piggare för det.

Efter frukost så fick barnen skynda sig ut för att hinna leka lite medan vi gjorde oss i ordning. Första målet var IKEA, där vi skulle kolla upp ett antal möbler som vi har tänkt köpa, men som vi behöver titta på i verkligheten innan vi kan beställa dem. Vi ska antagligen beställa med hemkörning så vi slipper släpa det också på fredagen. Det mesta av det vi hade tänkt köpa såg bra ut. Vi har valt ut en ny säng och testat olika madrasser och så vidare. Bokhyllorna såg också bra ut, men lampan vi tänkte köpa till hörnet i vardagsrummet visade sig vara helt kass kvalité och inte en chans att vi köper den. Så det var absolut en strålande idé att kolla upp sakerna IRL innan vi köper dem. Medan jag och Tommy sprang runt inne på IKEA och kollade möbler så fick Vanja och Lukas vara i lekrummet på IKEA. Det tog sin runda tid att få in dem där, kan jag ju säga. Stället är mer välbevakat än Alcatraz. Barnen skulle ha varsin låda att lägga skor och jackor i (jackor hade de inte med sig, dock), sedan skulle man fylla i en lapp med namn, ålder, namn på förälder, telefonnummer, nummer på lådan.. När det var gjort fick man ställa sig i kön för att bli insläppt. Lukas hade inga strumpor på sig och när fångvaktaren såg att Vanja hade strumpor men inte Lukas så tvärvägrade hon att släppa in dem. Först tyckte jag att hon sa att man inte fick ha strumpor på sig och sa åt Vanja att lägga sina strumpor i lådan, men det var fel. Det var att Lukas INTE hade strumpor på sig som var stötande. Som tur var så hade de strumpor att låna ut.. Nå, när alla barn var strumpbeklädda och alla lådor och papper var klara så fick barnen komma in och sätta på sig varsin väst med samma nummer som lådan. Lådorna ställdes in i ett fack, papperna skulle skrivas under och legitimation skulle visas. När äntligen allt var godkänt fick vi komma därifrån och börja titta runt. Men vi var tvungna att vara tillbaka inom en timme.

Gosh! De flesta tar väl längre tid på sig än så att gå igenom IKEA! Men vi hade väl inget annat val, så vi skyndade oss igenom butiken. Lily fick åka vagn, förstås. Eftersom vi skulle provligga sängar så var det inte tal om att ha med henne i bärselen. Nå, vi skyndade oss igenom alla avdelningar som vi inte hade inplanerat att kolla upp något särskilt på (jag hade med en lista) och trots att vi skyndade oss så så var vi tillbaka vid lekrummet med endast tio minuter till godo. Men tro inte att man fick bara hämta ut sina barn igen, inte! Nej, man skulle säga vilka nummer de hade (trots att de stod och studsade och ropade "mamma, mamma!"), papperna skulle fram och legitimationen måste förstås visas igen, västarna skulle tas av där inne och skorna där ute. Gosh! Tur att vi inte hade någon tid att passa. Nästa gång vette fasen om vi orkar gå igenom den proceduren igen..

Nå, vi fick med oss barnen ut igen i alla fall, rätt barn var det också och vi glömde inte att lämna tillbaka strumporna.

Efter IKEA åkte vi till Chilli för att kolla på barstolar till köket. Dem hade vi också kollat in tidigare, vi hade även tittat på ett par på IKEA, och vi blev nöjda med hur de kändes att sitta på. Nu ska vi bara bestämma oss för om det blir stolar från Chilli eller IKEA. Båda hade fördelar och nackdelar och är helt olika varandra. Vi hittade även en lampa på Chilli till vardagsrummet, så vi hade rätt mycket tur där. Chilli hade dock inget ställe att lämna in barnen på och det var en väldigt barn-ovänlig butik. Det vill säga, smala gångar, mycket att pilla på och många dyra saker som kan gå sönder. En förälders nerver är helt söndertrasade efter en genomgång av butiken med en fyraåring och en sexåring.. Men ut kom vi, och inget gick sönder. Puh!

Vi tog en sväng in på Jysk också för att kolla madrasser och mattor och lite sådant, men jag tror inte vi bestämde oss för att köpa något där, trots allt. Jag kan minnas fel, dock. Nästa vecka får antagligen Tommy ge sig iväg och beställa allting vi ska ha och så hoppas vi att det funkar med hemleverans.

Seriöst, vi flyttar nästa vecka. Nästa vecka! Fatta hur kort tid det är kvar! Det finns en hel del kvar att packa, men mycket kan vi inte göra förrän de absolut sista dagarna. Sedan ska det bli intressant att se hur mycket vi får med oss i ett lass. Tanken är att vi ska försöka flytta så mycket som möjligt på så få vändor som möjligt. Helst bara två vändor; en med lådor och en med möbler.. Eventuellt kommer vi flytta så pass mycket att vi faktiskt får sova vår första natt i huset redan på fredagen.. Iiiih, vad spännande!

Vi var uppe och tittade på huset igår. Det börjar ju närma sig nu. Det är bara 11 dagar kvar tills vi flyttar. Huset såg mycket fint ut. Det är ju inte helt färdigt, men mycket har fallit på plats. Jag är mest nöjd med hur köket och badrummet har blivit. :) Vi har valt bra där.

Åh, jösses vad trött jag är nu. Vanjas kalas var en kanonsuccé, trots alla tveksamheter inför dagen. Så sent som igår förmiddag så hade ju inga av de inbjudna svarat trots att svarsdatum var satt till torsdagen, men det är väl sånt som händer. Trots allt så svarade ju två av fyra till slut och det är ju en klar förbättring från förra året.

Så Vanjas två jämngamla kompisar från förskolan, Mira och Stina, som även är bästa vänner om jag har förstått det hela rätt, dök upp på kalaset och de tre tjejerna hade kanonkul. Ja, Lukas och kusinerna från Tommys sida var även de på kalaset och hade roligt de också. Såklart.

Idén med mantlarna har jag svurit åt ett antal gånger och jag vet fortfarande inte varför jag fick en så konstig idé som att sy mantlar till åtta barn (nåja, sex var de på kalaset) till en födelsedagsfest, men så här i efterhand kan man ju lugnt säga att det var en succé. Barnen blev jätteglada för mantlarna och kronorna och ännu gladare blev de när de förstod att de fick ta med dem hem! Så det var klart värt det.

Vi började kalaset med fiskdamm där barnen fick fiska upp sina mantlar som låg i påsar. Vi väntade några minuter extra ifall att något mer barn skulle dyka upp, men det gjorde det aldrig. När de hade fått sina mantlar så lekte de ett tag och jag började steka korv. Nästan genast gick flickorna och satte sig, trots att det var långt ifrån klart. :) Alla flickor ville sitta på samma sida, så vi ändrade om stolarna lite så de kunde göra det. Efter korven fick de kakor och sist tårta. Lukas ville inte ha någon tårta, av okänd anledning. Nå, man gör som man vill när det är barnkalas. Han fick desto fler kakor istället.

När barnen hade fikat var det dags för Vanja att öppna presenter. Hon fick många roliga saker. Två paket Lego, läppbalsam med jordgubbssmak, en tröja, prutt-slime (gosh, vad barnen hade kul åt det!), en kattleksak (eller vad man nu ska kalla det..) och en peruk. :D

Efter presentöppningen så hann barnen leka en stund till innan kamraternas föräldrar dök upp för att hämta hem barnen. Två timmar är inte så jättelång tid trots allt, men jag tror att det är lagom för vad man orkar med ändå. :) Jag är helt utmattad och slutkörd, trots att kalaset var jättelyckat och alla var hur glada som helst.

Här kommer lite bilder från kalaset. Jag har fler bilder som jag skulle vilja lägga upp, men eftersom jag inte vet vad barnens föräldrar tycker om det så får jag låta bli.

Det är säkert jättemånga som har kommenterat vädret de senaste dagarna, men det tål att sägas igen; vilket fantastiskt väder! Det har verkligen varit helt underbart och vi har lapat sol så mycket det bara har gått. Med tanke på att vi än så länge bor i hyresrätt mitt i förorten, så känns möjligheterna rätt så begränsade, så jag får känna mig rätt nöjd med hur mycket sol jag har fått. I slutet av veckan så började ju solen titta fram på kvällarna, så då satt jag på balkongen och försökte norpa åt mig lite soltid. Men igår slog ju sommarvärmen till ordentligt! När jag och barnen gick ut så var det redan 25 grader varmt ute. Solen gassade och vinden fläktade riktigt skönt. Hade det inte blåst lite så hade det nog varit näst intill obehagligt att vara ute i värmen. Men som det var så var det helt fantastiskt skönt. Tidigare så har vinden varit en riktig glädjedödare i solskenet, med isande kalla vindar som tog bort hela den sköna känslan med att vara ute, men nu var även vinden varm. Underbart!

Jag gick över till svärmors gård eftersom barnens kusin skulle vara där på besök och ungarna ville såklart leka med honom. Han ville gärna komma ut och leka, så snart var alla ungar ute och sprang omkring i sommarvärmen. :) Själv satt jag och sydde på Vanjas mantel (och blev äntligen klar med den igår!) och njöt av vädret.

Så småningom var det dags för kusinen att åka iväg för att heja på sin mamma som sprang Göteborgsvarvet. Jag traskade iväg hemåt med barnen, gick in på Willys och köpte glass till allas förtjusning och kom hem till vår egen gård alldeles lagom till att åskan började gå. Perfekt timing, alltså. Väl inne så kunde vi njuta av skyfallet från vår torra lägenhet. :) Framåt kvällen så var det dock fint väder igen och kusinen, som hade kommit hem igen, plingade på för att fråga om Vanja och Lukas ville komma ut och leka. Det ville de, och trots att det var sent så fick de lov att gå ut. Vi var ju ändå lediga, liksom. Själv var jag tvungen att handla lite till frukosten, så jag och Lily gjorde dem också sällskap. Åskan hade rensat upp det kvava i luften och nu var det bara normalvarmt och skönt. Det var faktiskt så skönt ute att vi inte gick in förrän halv nio. Då var barnen i stort behov av att duscha, precis som sig bör. :) Klockan hade passerat långt över nio innan de var i säng. Det hindrade dem dock inte från att vakna halv sju idag..

Även idag påbörjade vi dagen utomhus de första timmarna. Värmen var inte lika slående som igår, men det var ändå 19 grader när vi gick ut och mycket skönt.

*pust*

Massa misstag, men jag lär mig väl. Kanske.

Det är inte klokt vad fort tiden går. Lily är sex månader idag. Ett halvår! Hur fort får tiden gå, egentligen? Lukas är fyra år gammal. Vanja fyller sex år om två veckor och börjar förskoleklass till hösten!

Gosh..

Eftersom tiden envisas med att gå så är det inte heller långt kvar tills vi ska flytta. Huset är snart färdigbyggt. Imorgon ska vi dit och planera tomten. Antagligen kikar vi in och ser hur långt de kommit invändigt också.

Spännande.

Men innan vi kan flytta så har vi det jobbigaste kvar. Packandet... Usch.

Men det ska jag inte börja med än på två veckor. Först ska Vanja fylla år och ha sitt kalas. :)

Jag är helt slut. Fortfarande. Det är fem timmar sen jag kom hem, men jag är fortfarande totalt slut.

Idag har vi alltså döpt Lily. Det var en mycket lyckad tillställning på alla sätt och vis. Lite färre folk än beräknat dök upp, vilket resulterar i att vi har hela kylen full med tårta och oändligt många kakor att äta upp. Som gjort för magont. Men gott är det.

Jag orkar inte skriva så mycket om själva dopet. Ja, det finns väl inte så mycket att säga heller. Allt flöt på och prästen var trevlig, barnen skötte sig och allt gick som på räls. Jag ska försöka få lite bilder från de andra, för själv kunde jag ju inte ta några kort under själva ceremonin, även om pappa gjorde sitt bästa för att ta kort med min kamera. Men är man inte van vid kameran så är det inte så lätt..

Men här kommer i alla fall några bilder.

Nu har jag varit sjuk mer än lovligt länge. Hostan har väl pågått i 6-8 veckor, jag har liksom tappat räkningen. För lite över en vecka sen slog en förkylning till med full styrka. Igår, eller om det var i förrgår, uppgraderade min kropp sjukdomen ytterligare och jag fick kraftiga smärtor i huvudet när jag böjde mig framåt. Det tryckte på runt ögonen så mycket att jag blev yr.

Så idag slutade jag skjuta upp att ringa vårdcentralen och bokade en läkartid. Tyvärr, får jag ändå säga, så talade jag om, när hon frågade om mina besvär, att jag trodde att jag hade bihåleinflammation. Det innebar att så snart jag fick komma in till läkaren så sa hon "jaha, så du har bihåleinflammation." Hrm, är det inte det du ska ta reda på?

Det läkaren gjorde var att lysa mig i halsen och lyssna på min rygg. Sedan skrev hon ut medicin för bihåleinflammation. Hur mycket av hennes diagnos var influerad av att jag hade sagt att jag trodde att det var vad jag hade?

Jag kanske är orättvis, men det känns som att läkare har blivit så lata. De vill att patienterna själva ska ha en diagnos färdig redan innan de kommer in så att det enda läkaren behöver göra är att godkänna medicinen. Har man ingen färdig diagnos så blir de helt ställda och börjar googla på symptomen. Man kan undra varför vi ens har läkare längre..

Hur som helst. Jag kom ut från vårdcentralen med en hög recept. Jag fick hämta ut en hel påse mediciner. Det var antibiotika, nässpray, hostmedicin.. Det känns som att jag har ett halvt apotek hemma nu. Jag har tagit en dos av allting, och vi får hoppas att det hjälper.

Jag är innerligt trött på att vara sjuk nu. :/