Så obehagligt. Hela dagen har det surrat konstigt i öronen. Det är nästan samma slags surr som när jag är på väg att svimma. Nästan, men ändå inte riktigt. Det liknar också lock för öronen, på sätt och vis. Hela huvudet känns tungt och när jag rör mig så känns det som om det vore tidsfördröjning på allt som sker. Först rör jag huvudet, sen registreras rörelsen.

Väldigt märkligt och som sagt; obehagligt. Jag hoppas att det har gått över tills imorgon, för så här vill jag inte ha det.

Annars har dagen varit väldigt rolig. Det började toksnöa här igår och det kom omkring en halv decimeter snö. Det var något av en missräkning eftersom våren var på väg att flytta in, men när det nu kom så pass mycket snö så passade jag på att gå ut med barnen och leka i snön. Ja, Lukas sov bara i sin vagn, förstås, men jag och Vanja lekte medans Tommy var på jobbet. Vi byggde en snögubbe, en snölykta och rullade en gigantisk snöboll. Bollen blev så stor som jag orkade rulla den och det var inte alltför pjåkigt, tycker jag. Snölyktan överlevde kanske fem minuter efter att jag blivit klar med den, men det gör inget. Jag hann ta ett kort och tre sekunder efter att bilden blev tagen så var hela snölyktan raserad. Snögubben överlevde lite längre än så, men ändå inte särskilt länge. Den stod fortfarande upp när vi gick in, men allteftersom dagen fortskred så började den luta mer och mer och när jag nattade Vanja vid sju så såg jag att den hade tappat huvudet. Inte undra på, för vid middagen såg den ut som lutande tornet i Pisa. Jag tror att vi kan konstatera att det var ganska rejält töväder under dagen. :)

Tommy fick förresten förlängt en vecka till, så han jobbar nästa vecka också. Det är trevligt för som de säger; alla bäckar små..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...