Vi zappade mellan kanalerna igår på TVn och hamnade på "Skolfront". Där diskuterade de hemundervisning, alltså att föräldrarna undervisar barnen själva i hemmet. Tjejen som var med och förespråkade hemundervisning var fruktansvärt irriterande, vilket gjorde att man inte riktigt kunde lyssna på vad hon sa. Men som jag förstod det så menade hon på att de som får hemundervisning blir bättre bildade och lär sig mer än vad vanliga barn som går i skolan gör.

Eh, hur då? undrar jag då. Alltså, det vore ju en sak om föräldern var utbildad lärare och pedagog, men det uppfattade jag det inte som, utan bara att hon tyckte att det var enklare att undervisa sina barn själv. Jag vill inte föringa folks allmänbildning, men det är stor skillnad på att vara allmänbildad och att vara utbildad inom olika ämnen. När man går i skolan har man massvis med olika lärare som är specialiserade på olika ämnen. Skulle alla dessa lärare ersättas av EN person så KAN det ju inte bli lika bra, enligt mig. Utöver detta så är lärarna utbildade inom pedagogik och konflikthantering och en massa annat. För att inte tala om den sociala träningen som man får i skolan..

Hrm, ja, jag ser inget positivt med hemundervisning, faktiskt. Den samlade kunskap som finns i skolorna kan ju aldrig ersättas med en enda person. Och hur blir det med betyg, för övrigt? Ska föräldrarna sätta betyg eller får ungarna göra allmänna prov som betygsätts? Hur finansieras det? Får föräldern lön från kommun/stat för att undervisa sina barn hemma?

Det låter faktiskt som dömt att misslyckas, åtminstone för barnens del. Hur ska barnen kunna träffa kompisar? I skolan får man faktiskt oftast vänner, både i klassen och i övriga skolan. Om de inte får gå i skolan, hur ska de lära känna andra barn?

Nä, hemundervisning känns som ännu värre än såna här privatskolor som poppar upp lite överallt nuförtiden. Vem garanterar att barnen får den undervisning som de faktiskt har rätt till enligt lagen? Jag bara undrar, vem?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...