"Hur är det?"

"Vadå?"

"Du ser lite ledsen ut."

Rycker på axlarna.

"Är du ledsen?"

"Jo, lite."

"Vad då, har det hänt något?"

"Nej, snarare tvärtom.."

Jag kommer ångra det så mycket, det vet jag redan nu. Men vad ska jag göra? Alternativen är ju inte särskilt roliga heller.

Om jag letar riktigt noga kanske jag hittar något positivt, men det känns jävligt avlägset.