Som de flesta som känner mig vet, så är jag helt besatt av ekonomi och siffror. När jag ska göra upp en budget så gör jag inte en, utan kanske tio stycken rörande olika scenarion och till det kompletterar jag med olika listor och diagram över sparande, utgifter, lån, räntor och så vidare.

Just nu håller mitt eget räknande på att göra mig galen, helt enkelt för att jag inte kan bestämma mig för vad som är bäst att göra.

Vårt huslån kommer vara uppdelat i fyra delar, varav två är med rörlig ränta.

Jag har som mål att ha en buffert på omkring 100 000 för oväntade utgifter, större inköp, reparationskostnader och övrigt underhåll (vilket vi inte borde råka ut för de första tio åren, men ändå. Man ska vara förberedd).

Men, med tanke på lånen, är det så smart att spara undan så mycket pengar till en buffert? Eller borde vi satsa på att betala av de två rörliga lånen först, och sen spara ihop till bufferten? Om vi ska satsa på att betala av de mindre lånen först, hur stor buffert ska man nöja sig med? 20 000? 30 000? 50 000?

Aaah, jag blir knäpp! Ja, jag har räknat på det, på alla möjliga sätt, men blir ändå inte klokare på hur vi ska göra i slutändan. I dagsläget vet vi ju inte ens hur mycket amorteringen kommer landa på. Egentligen vill jag amortera på bottenlånet också, bara en femhundring i månaden, men "alla" avråder från det. Det är bättre att lägga den femhundringen på de dyrare lånen istället, säger de. Jag har räknat på det (såklart) och kommit fram till att jag förlorar 1 krona i månaden på att lägga femhundringen på bottenlånet istället för på de rörliga lånen (med dagens räntor). Är det så mycket att bråka om? Jag vill ju bara att lånet ska sjunka överhuvudtaget. Jag har tänkt lägga stor kraft på att amortera bort de dyrare lånen ändå, det är ju inte så att jag har tänkt strunta i dem bara för att jag vill amortera på bottenlånet också.

Topplånet är enkelt att räkna på. Där är det 15 års rak amortering som gäller enligt all information jag har hittat. Så där "vet" jag hur mycket vi måste amortera. Men i övrigt.. nej, jag vet inte.

Egentligen borde jag väl inte oroa mig förrän vi har fått lånet och vet räntorna och amorteringen, men det är inte så jag funkar. Jag går igenom allting flera gånger om, räknar med olika räntor, olika inkomster, arbetslöshet, ja, alla variabler jag kommer på. Jag räknar flera år fram i tiden; hur lång tid det tar att amortera bort det lånet, det lånet, hur mycket skillnad det gör i utgifter, hur räntan förändras med extra inbetalningar.. You name it, I've calculated it.

Trots detta, trots all information jag har och alla diagram jag har skapat så vet jag ändå inte vilket alternativ jag tycker är bäst. *suck*

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den här podden jag lyssnar på är helt fantastisk. Det finns så mycket som jag skulle vilja diskutera och resonera kring bland alla ämnen som jag har fått höra om. Men jag lyssnar ju på fler avsnitt än jag hinner blogga om, så man får sålla lite. ...

Igår fyllde Lily fem år. Det är inte klokt vad fort tiden går! Gammal klyscha, men så är det verkligen. Min yngsta är fem år. Min yngsta! Äldsta dottern har passerat tio och är snart lika lång som jag. Skor kan vi nästan dela på redan. Själv är jag n...

Jag nämnde väl häromdagen att jag har börjat lyssna på podcast? The Psych files är den jag lyssnar på för närvarande och lär lyssna på ett bra tag framöver. Han som håller i den, Michael Britt, startade podden för tio år sedan, så jag har lite att ta...

Det här har varit en väldigt påfrestande dag, både fysiskt och psykiskt. Vi hade minnesstund för Lasse idag. Lasse var en truckförare som jag jobbat med i 4-5 år. Han dog plötsligt och oväntat förra veckan, endast 47 år gammal. Minnesstunden var väld...

Som ungefär fyra personer har märkt (fler är det inte som läser min blogg, typ) så har det varit ganska, eller ja, totalt tyst på bloggen ganska länge nu. Det var flera år sedan jag bloggade aktivt och frekvent. Jag vet inte, det är väl att jag är på...